Idag framgår det av Mikael Kulles artikel i DN att utbildningsminister Jan Björklund jublar. Nu har han fått igenom en "ny hjärntvättsåtgärd" som våra ungdomar ska sätta i halsen, svälja och spy ur sig på olika sätt. Att "vissa ämnen är viktigare än andra" är nämligen styrtanken i beslutet om de nya reglerna för högskolan som riksdagen antagit.

Från och med hösten 2010 kommer alla våra ungdomar som läst matematik och språk att gynnas genom att de får tillgodoräkna sig extra poäng, det är det som så att säga är poängen i det "nya utslagningsprogrammet" som går under benämningen "taktikval".

Taktikutbildning är ett begrepp som för övrigt kommer från Yrkesoffersprogrammet som hör till Försvarsmaktens område. Grunden för all Försvarsmakt är som alla säkert känner till, förmågan till kvalificerad väpnad strid och nu kommer detta i ännu högre grad även att omfatta Högskoleprogrammet.

Taktik betyder "tillvägagångssätt" och i den ursprungliga grekiska ordalydelsen står för att "ställa upp soldater i lämplig slagordning". Kort sagt handlar det om att utnyttja resurser i syfte att nå ett uppsatt mål. Inom Försvarsmakten är "den väpnade striden" det sammanfattande begreppet för olika komplexa stridshandlingar. I gymnasiet handlar "striden" för många unga männniskor om att bevisa sitt värde och försöka komma tillrätta med en låg självkänsla via höga betyg. Flera rektorer upplever det negativt att ambitiösa 16-åringar gör taktikval och undviker estetiska ämnen för att lättare komma in på högskolan. På Blackebergs gymnasium oroar man sig också för elevernas psykiska hälsa. Och på Kungsholmens gynasium kan ämnen som filmkunskap, design, musik och litterär gestaltning komma att ställas in helt om alltför få elever söker. Matematik- och språkeleverna ökar överlag och jag frågar mig varför? Vad är syftet med att vi vuxna väljer att kommunicera det här budskapet till våra ungdomar? Vi har en uppsjö av statistikt bevismaterial som talar om hur våra Barn och Unga mår och vad de gör till följd av våra höga krav. Ändå legaliserar vi utslagningen med "jubel" som om vi vunnit något när det handlar om en verkligt stor och tragisk förlust. Att vi inte kan skapa mer utrymme för och uppmuntra våra Barn att undersöka och uttrycka sina inneboende talanger är ett brott mot de Mänskliga Rättigheterna. Vi behöver verkligen hjälpas åt att inse att det inte kommer att finnas några Verkliga Vinnare förrän ALLA vinner något tillsammans...

Jan Björklund är partiledare för Folkpartiet liberalerna, departementschef
och utbildningsminister. Han startade sin militära karriär 1981 och blev sedemera fänrik, tog examen vid officershögskolan i Halland, blev löjtnant, värvades till Livgardet, blev chef för beredsskapsplutonen, blev först kapten, sedan major och därefter chef vid stadsskyttebataljonen innan han valde att hoppa på politiken på heltid…

Du kan nå honom här: jan.bjorklund@liberal.se

Bilden är från bobgeldof.info

Här följer några bokstavskombinationer som anges i det amerikanska DSM-systemet som är ett internationellt verktyg för klassificering av diagonser. DSM står för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Världshälsoorganisationens (WHO) har också utarbetat ICD som är en diagnosmanual som tillämpas framförallt i England).
ICD står för International Classification of Diseases.

AD/HD – Attention Deficit / Hyperactivity Disorder -
innebär uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet.
AD - Attention Deficit - står för uppmärksamhetsbrist och
HD - Hyperactivity Disorder - för hyperaktivitet.
Snedstecket mellan dessa bokstavsgrupper syftar till att markera att Barnet kan ha en uppmärksamhetsstörning utan att vara hyperaktiv. Likaså kan Barnet också vara hyperaktivt utan att ha en uppmärksamhetsstörning.
AD/HD är därför ett begrepp med mycket vid vinkel…

Vissa docenter säger dock att störningen ska vara handikappande i studier eller arbete och socialt, samt ha varit funktionsnedsättande sedan före 7 års ålder, för att tillämpas korrekt…

ADD – Attention Deficit Disorder –
innebär uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet.
Den här beteckningen använd sällan i Sverige men är relativt vanlig i USA…

DAMP - Deficits in Attention, Motor control and Perception –

innebär en dysfunktion i fråga om motorikkontroll och/eller perception. Det här är en nordisk term och ett snävare begrepp än AD/HD eftersom Barnet förutom uppmärksamhetsbrist även måste ha svårigheter med motorik och perception…

DAMP och ADHD tillhör gruppen neuropsykiatriska tillstånd – dvs medfödda eller tidigt förvärvade störningar i centrala nervsystemet som medför handikappande beteendeavvikelser.

DCD - Developmental Coordination Disorder –
används för Barn som enbart har svårigheter med motorik och perception. Många anser att DAMP i stort sett är liktydigt med en kombination av ADHD och DCD…

Tourettes syndrom –
definieras utifrån förekomsten av tics och man skiljer på övergående tics, kroniska tics och Tourettes syndrom. Ofta har Barn med Tourettes syndrom också svårigheter av AD/HD-karaktär…

Aspergers syndrom –
definieras framförallt utifrån graden av svårigheter när det gäller ömsesidig social kommunikation, snäva intressen, tal- och språkproblem, problem ifråga om icke-verbal kommunikation och motorisk klumpighet. Symtomen för aspergers liknar de som förekommer vid autism men på grund av högre begåvning och bättre förmåga till kommunikation, framstår symtomen inte lika alarmerande…

MBD- Minimal Brain Dysfunktion -

är en äldre beteckning som i dag används synonymt med DAMP. Diagnosen MBD används fortfarande i Finland…

OCD- Obsessive Compulsive Disorder -
är den engelska beteckningen för tvångssyndrom. Här avses tvångstankar som tvingar en människa att utföra vissa ritualer i enlighet med ett inre tvång. Om rutinerna görs på ett visst sätt kan de vara ångestdämpande….

OCD hör till ”Neuroser” där också panikstörning, fobier och hysteri ingår…

Hyperkinetiskt syndrom –
här är diagnoskriterierna i det närmaste identiska med kriterierna för AD/HD, men för att få diagnosen "Hyperkinetisk störning" ska Barnet uppfylla både kriteriet uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitet. Det räcker inte (som vid AD/HD) att uppfylla kriterierna för antingen det ena eller det andra vilket gör att betydligt fler får diagnosen AD/HD än diagnosen hyperkinesi…

FAS - fetalt alkoholsyndrom -
är en medicinsk diagnos på Barn som skadats av alkohol under graviditeten…

FAE - fetala alkoholeffekter -
är en beteckning på liknande tillstånd som FAS men där Barnet inte uppfyller alla kriterierna…

ODD - Oppositional Defiant Disorder –
innebär ett trotssyndrom eller en så kallad ”oppositionell beteendestörning”. ODD kännetecknas av att Barnet är aggressivt utagerande, trotsigt, tappar humöret, bråkar, skyller på andra, vill hämnas etc (enligt DSM IV). Kriterierna för en diagnos är att Barnet uppvisar ett mönster av negativistiska, fientliga och trotsiga beteenden som varat i minst 6 månader och tagit sig uttryck i minst 4 av följande kriterier:

1. Ofta tappat besinningen...
2. Ofta grälat med vuxna…
3. Ofta trotsat vuxnas regler aktivt…
4. Förargat andra med flit...
5. Ofta skyllt på andra...
6. Varit lättretad och stingslig...
7. Varit arg och förbittrad...
8. Varit hämndlysten och elak...

Kriterierna anses uppfyllda om beteendet förekommer oftare än vad som är "typiskt för ett Barn i samma ålder och på samma utvecklingsnivå" – det står ingenting om att Barnet ska ha "samma familjesituation"…

CD - Conduct Disorder –
Innebär en uppförandestörning eller en så kallad ”normöverträdande beteendestörning” dvs "upprepat och varaktigt mönster av beteende som innefattar kränkning av andras grundläggande rättigheter eller för åldern grundläggande sociala normer och regler".

CD Kännetecknas av att Barnet utvecklar "antisociala beteendemönster "- skolkar, snattar, stjäl, ute på nätterna, hamnar i bråk, förstör, misshandlar andra, anlägger bränder, gör inbrott, ljuger, rymmer hemifrån, etc.
Här säger man också när det gäller kriterierna att minst tre symtom ska ha förelegat samtidigt under 12 månader och minst ett kriterium uppfyllt under de senaste 6 månaderna. Man skiljer också på debut i barndomen (före 10 års ålder, minst ett symtom) och debut i ungdomen (före 10 års ålder, ingen symtom alls).

När det gäller de aggressiva beteendena mot människor (och djur) finns en lista att gå efter för att identifiera CD-Barn:

1. Hotar, trakasserar eller förödmjukar ofta andra...
2. Påbörjar ofta slagsmål...
3. Har använt något vapen...
4. Fysisk grymhet mot annan person...
5. Fysisk grymhet mot djur...
6. Stöld under direkt konfrontation med offret...
7. Tvingat någon till sexuellt umgänge...

Prognosen för Barn med DAMP/ADHD är allvarlig och en långtidsstudie som gjordes mellan 1977 – 1993 (Christoffer Gillberg) visade att drygt hälften av de Barn i 6 års åldern med svår DAMP/ADHD som var med i studien, vid 22 års ålder hade psykiska och sociala problem med kriminalitet och missbruk...

ASPD – antisocial personlighetsstörning -

om uppförandestörningen (CD) kvarstår efter 18 års ålder klassificeras den som ”antisocial personlighetsstörning” vilket innebär impulsivitet, rastlöshet och likgiltighet...

Roope Tikkanen är en finländsk läkare som specialiserar sig på psykiatri och skrivit en avhandling om ”mycket besvärliga personer”. Han skriver att brottslingar som upprepade gånger gör sig skyldiga till våld har en mycket hög grad av ASPD, runt 80 procent. Och hos män är ASPD tre, fyra gånger vanligare än hos kvinnor. En ”ASPD-brottsling” är i praktiken också alltid alkoholist – nio av tio våldsbrott begås (enligt statistiken) av personer som är kraftigt berusade…

ASPD-brottslingars alkoholism är så kallad ”typ två” som är en typ av alkoholism som bara uppträder hos var tionde alkoholist...

ASPD-problematiken framträder redan i mycket unga år och många med den här diagnosen har haft svåra beteendestörningar under puberteten och snattat, haft koncentrationsproblem, slagit sönder saker och mobbat andra redan i lågstadiet...

I Tikkanens en doktorsavhandling kan man läsa att av 200 våldsbrottslingar genomgick en sinnesundersökning, visade sig hälften ha diagnosen ASPD…

Dr. Tikkanen har grävt i ASPD-brottslingars bakgrund och säger:

– De har varit med om förskräckliga saker i sin barndom…

Syndrom –

innebär att en rad symtom och beteenden uppträder tillsammans och utgör en enhet. Symtom och beteenden kan iakttas och beskrivas av personen själv, personens familj, läkare och övriga i omgivningen...

Dolda handikapp –

är ett funktionshinder som inte uppenbart syns eftersom individen mer eller mindre kompenserar för sina svårigheter. När kravnivå och förmåga inte längre överensstämmer visar sig svårigheterna och blir ibland till ett handikapp...

Dyslexi eller specifika- läs och skrivsvårigheter (tidigare benämnt ordblindhet) – innebär att Barnet har stora svårigheter att lära sig läsa och/eller skriva trots normal skolundervisning, normala sinnesfunktioner och normal intelligens. En distinktion mellan dyslexi och försenad men normal läs- och skrivfärdighet är att förmågan skall ligga minst två årskurser under vad som motsvarar barnets utvecklingsålder. Läsning är beroende av två faktorer: avkodning av skriften och förståelse av det avkodade. Problemet vid dyslexi ligger primärt kring avkodningen...

Jenny Lexhed har skrivit en bok om Lucas, hennes autistiske son. Boken heter " Det räcker inte med kärlek". I artikeln säger Jenny, som är civilekonom och kommunikationschef på företaget Talarforum som hon startade 1995 tillsammans med maken Mikael:

– "Jovisst är det ironi, att ett par som lever på kommunikation, på att människor talar, får ett barn som inte kan kommunicera med sin omvärld."

Autism är ett allvarligt funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. I Sverige föds årligen cirka 100 barn med autism, de flesta av dessa är pojkar. Autism förekommer ofta, men inte alltid, tillsammans med andra funktionshinder som förståndshandikapp, epilepsi, syn- och hörselskador.

Personer med autism har stora svårigheter att bearbeta och förstå information så att de får helhet och sammanhang i sina upplevelser. De har också bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper;

* svår begränsning av förmågan till ömsesidig kontakt
* svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation och
* svår begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen

Här kan du läsa mer om autism och Aspergers syndrom.

Jag träffar en liten flicka ibland, för att hjälpa henne att förstå att olika saker som hänt i hennes liv inte är hennes fel. När hennes pappa försvann sa hennes mamma att pappan flyttat till "Hotell Gripen"... för att det inte fanns några jobb här. I själva verket dömdes den här flickans pappa till ett långt fängeslestraff för narkotikabrott.

Idag läste jag om Elin. Hennes mamma sa sanningen till henne om vart pappan var. "Det är alltid bättre att säga som det är, även om det är jobbigt att höra att det är någonting hemskt". Elins pappa hade stulit, knarkat och använt våld. Det har den här flickans pappa också gjort. Skillnaden är att mamman sagt till flickan att han är i Aingsås och jobbar.

-"Stackars pappa", sa flickan när jag träffade henne senast.

- Är du ledsen, frågade jag.

"Ja", sa hon, "att bo på hotell i Alingsås måste vara det värsta som kan hända i ens liv...". Sedan tittade hon länge på mig och sa: "Tror du inte heller att det är sant?"

- Vad tror du? frågade jag.

- "Jag tror att han gått vilse i skogen... och inte har nån mat... och att det finns massa farliga djur där också...men vet du... jag tror inte att han är i Alingsås... jag tror han är i Kumla för jag hörde att mamma sa i telefon till mormor att... att skogen ligger där...".

Kajsa är 9 år idag.

"Felaktiga och överdrivna diagnoser kastar ett löjets skimmer över psykiatrin", skriver Håkan Eriksson, konsult i neuropsykologi vid Uppsala Akademiska sjukhus.
Jag funderar på om det finns något annat ord än "löjligt" för alla tusentals Barn som diagnostiseras in i ett system som fungerar som en labyrint där de förskrivs narkotika på laglig väg som i förlängningen förser de med ett beroende som tvingar ut dem på den illegala narkotikamarknaden.

Vuxna får till exempel inte köra bil med amfetamin i blodet. Men Barn med alternativa begåvningar som ”inte passar in” i varken familjen eller i samhället ska tillvänjas med nakotika redan när de är små...

Är det här verkligen den bästa omsorgen vi kan ge den så kallade "framtida generationen"?

Många vuxna tycker det är skönt när deras Barn äntligen får en diagnos. Andra menar att sjukförklaringen av Barn har gått alldeles över styr.

Krister Svensson, universitetsadjunkt ifrån Halmstad, menar att diagnostiseringskarusellen beror på att vuxna inte klarar av att hantera frontalkrocken mellan drömbilden av det Goda Barnet och verklighetens ungar. Svensson menar att det är märkligt att samhället måste sjukförklara Barn för att de skall få plats.

Jag minns en av våra första flygresor med Barnen när de var väldigt små. Flygvärdinnan visade nödutgångarna på det sedvanliga sättet och höll syrgasmasken framför ansiktet och sa att FÖRST skulle vuxna ta på maskerna om någonting inträffade. Därefter skulle vi sätta en mask på våra Barn. Jag minns att jag reagerade jättestarkt och tänkte att Herregud! Barnen måste ju få hjälp först!!!

Idag förstår jag att om jag inte kan andas själv, hur ska jag då kunna hjälpa någon annan...

Bilden är från starofhope.org 

I en annan "utredning" som ligger på mitt skrivbord, finns berättelsen om en flicka som alltid kommer före alla andra till skolan. Hon är duktig och hjälpsam och svarar alltid rätt på alla frågor. Hon går ofta ensam och tar aldrig med sig några kamrater hem. När skolan är slut sitter hon i korridoren som om hon väntar på någon...

Flickans familjesituation är "orolig" men när någon frågar Lina hur det är hemma svarar hon snabbt "Bra, jättebra!" innan den som frågar hunnit avsluta meningen.

Lilla Lina är 8 år nu och skulle du fråga henne, om 20 år, hur det var när hon var liten, kanske hon skulle svara att hennes föräldrar var periodare.

"Jag gick alltid till skolan innan de vaknade, för då visste man att det blev ett jävla liv..."

Idag läste jag en rapport som gäller en "liten, besvärlig pojke" som revolterar på dagis. Han slår sina kamrater, svär och vägrar samarbeta med personalen. Vad det är han försöker säga, har ingen kommit fram till ännu. Mamman är ensamstående och har svårt att sätta gränser och umgänget med en "tillfällig pojkvän" sägs ha försämrat pojkens agerande på dagis. Pojkvännen är arbetslös och tillbringar sin lediga tid hemma hos pojken och mamman. Som jag ser det är pojken ett symtom på det som händer i de vuxnas värld, men nu är pojken i fokus som "orsak" till problematiken och därför ligger han i riskzonen för en diagnos, som ska underlätta "hanteringen"...

Så här skriver en av läkarna i utredningen som är tjock som en telefonkatalog - redan:

"Med perspektiv avses den bestämda utgångspunkt som vi väljer att betrakta verkligheten utifrån. Perspektiv är en avgränsning av verkligheten och en ram som hjälper oss att tolka det vi ser..."

Visserligen är det första april idag, men det är lätt att hålla sig för skratt.

Lille Linus är 4 år...