Lyssnade just på radion. Herreguud vilken katastrof det är i Burma. Över två miljoner människor är hemlösa och försöker klara sig så gott de kan bland alla döda som flyter omkring. Så många som 200.000 kan ha dött och siffrorna ökar hela tiden. Generalerna som styr juntan har byggt in sig längre in i landet och bryr sig inte om katastrofen. Helt sjukt att det finns så många empatilösa kräk som sitter på makten! Vidrigt! FN och flera organisationer över hela världen står redo att flyga in mat, friskt vatten och mediciner och annat som människor behöver. Men överstesturmbahnfuhrergeneralsvinen har ingen brådska. De tillåter det de har lust med. Folk köar utanför alla Burmesiska ambassader världen över för att få visum men få får den lilla blå lappen att sätta i passet för att kunna resa. Jag lyssnade på intervjuer med flera personer som förlorat alla nära och kära och allt de äger och har. De har ingen mat, ingenstans att bo och vet inte hur de ska överleva. Vilket trauma! Helt sinnesjukt! Stackars mäniskor! Nu gör det så där ont i Hjärtat igen...Nu måste vi skicka Kärlek till gubbjävlarna så de öppnar portarna...

"Jag äter denna världens Bröd men gör den andra världens Verk" -

-Rabiah (Sufier)

Vaknade i morse med en befriande känsla över att EN deadline är avverkad. Skickade iväg en bunt igår och känner glädje över att ett arbete är klart. Idag kan jag dessutom ta med mig papper och pennor och sitta ute och skriva. Vilken underbar de luxe tillvaro att kunna öppna dörren och gå rakt ut i solen.

Det finns flera olika sorters Fåglar här mitt i stan där jag bor. Ibland känns det som om de har något viktigt att säga när de kvittrar och sjunger. En stor Koltrast brukar hoppa fram och tillbaka när jag sitter på gården bland blommor och träd. Ibland kommer den nära och framför olika nummer, alldeles underbara flätade slingor i olika tonarter.

Bravo Kalle! säger jag och applåderar. Efter föreställningen sitter den svarta Fågeln med den brandgula näbben alldeles tyst och stilla med huvudet lite på sned och betraktar mig. Vad är det som rör sig bakom de blanka fjädrarna? Är det bara mask eller har fåglar också kontakt med de högre dimensionerna, om de vill? Eller befinner de sig alltid någon annanstans? Det kanske bara ser ut som om de är här! Och i så fall: Varför syns de? Eller gör de inte det? Tillhör Fåglar de vanligaste synvillorna hos Homo Sapiens?

Jag är ju barnsligt förtjust i funderingar som river gränserna mellan den här världen och de andra evigheterna som viskar bortom Vintergatan. Förmodligen kommer Kalle från Pleijaderna. Och en del människor också. Jag brukar föreställa mig att Kalle Koltrast och jag är gamla Vänner från en Kosmisk urtid långt bortom Ica, ambulanser och asfalt.

På något förunderligt vis är det alltid mer spännande att hålla den Dörren öppen istället för att låta den vara stängd...

Nu sitter Kalle på takåsen här uppe utanför köksfönstret och ler.
Ta med dej dom där goda fröna! telepatiserar han...

I Solögas bok Djurens Språk står det så här om Koltrasten (Turdus merula):
"Du kommer att upptäcka nya sidor av dig själv. Min gåva till dig är förändring och förnyelse".

Vilken strålande torsdag mitt i Livet!