Det ekar i Sverige och jag känner alltid vrede när jag läser artiklar om hur Utsatta Människor - särskilt Barn och Unga som är totalberoende av vår vidriga välvilja - behandlas. Den här gången är det Socialtjänsten som sviker. Igen. I Sydsvenskan hittar jag några artiklar om Anton. Antons föräldrar missbrukar narkotika och han blev fosterhemsplacerad redan när han föddes. Att läsa om hur han flyttats runt i olika hem och på olika institutioner gör verkligen ont och får mig både att tvivla och mobilisera ännu mer Kraft till det jag arbetar med.

Varför har vi så många okänsliga Människor på de viktigaste stolarna i vårt samhälle? tänker jag högt för mig själv. Herre Gud, ska det vara så svårt att flytta på dem som missbrukar sina förtroenden? De som ska ta hand om Människor som far illa av ett kemiskt beroende, är själva så illa ut när det gäller maktmissbruk att det är totalt ofattbart att vi tillåter de att fortsätta.

Vad är det för fel på oss?

Som tur är läser jag om två killar som tog sig an Anton.

Två Medmänniskor bestämde sig för att hjälpa pojken, trots att de inte är släkt!

Det är två politiker som helt enkelt håller Anton gömd!

Hurra för att det finns de ibland oss som är redo att gå i fängelse för att de skyddat ett Barn ifrån att fara illa.

Hurra Hiurra för att inte alla tittar åt ett annat håll, vrider om nycklarna i låsen och höjer volymen på TV:n när det blir lite stökigt hos grannarna.

Hurra Hurra Hurra för alla som forsätter att tro på Människan i den här fula och skitiga verkligheten!

Ska bli intressant och se vad Socialförvaltningen kommer upp med efter det här.

Blir det som i Småland, där de blundade tills flickan nästan dog, och chefshelvetet fick sitta kvar?

Eller blir det till sist en bra lösning som kan den här pojken att få tillbaka sin förlorade tillit till vuxna?

Tänk att det är så få av oss som vågar använda lite civilkurage och agera, för att hjälpa någon annan.

En av killarna säger att Anotns svaga position har utnyttjas på ett makabert sätt i det senaste familjehemmet där han placerades, och har rymt ifrån.

Ingen människa ska behöva leva som han har gjort, det är fullständigt ovärdigt.

Och vad säger de som hade familjehemmet då?

Ja, det är inga nyheter direkt.

Vi har hört det alltför många gånger förut.

"Hans berättelse stämmer inte alls", säger kvinnan i familjen och hänvisar till sekretessen. Och - är vi förvånade? - vill inte uttala sig....

Kommer ord att stå mot ord igen?

Kommer "Inga bevis" att eka i tomrummet där ännu en Barndom försvann mellan tårarna på kinden?

"Jag kan inte prata om honom. Men han arbetade absolut inte här".

Ja, så kan det ha varit.

Men det kan också vara så att pojken har tillgång till Sanningen om det som skett, även om han är otrygg, har läs- och skrivsvåriheter och förmodligen en drös med diagnoser i luntan som beskriver hans livsberättelse...

Paret som driver familjehemmet där Anton har bott, drev tidigare ett bolag som Trelleborgs kommun med flera anlitade under flera år, för placeringar inom LVU – lagen om vård av unga.

2006 varnade länsstyrelsen företaget.

Tillståndet kunde dras in, hette det.

Varför då kan man undra?

Och när vi läser svaret blir vi, återigen, inte förvånade.

Vi har hört det här också många, många gånger förut.

På grund av att föreståndaren inte hade tillräckligt kompetens för leda ett LVU-hem.

Vi skulle aldrig drömma om att lämna våra bilar till en mekaniker som inte har tillräcklig kompetens för att ta hand om våra fordon. Men när det gäller våra Barn gör vi det utan att blinka.

I flera år går det alldeles utmärkt för alla inblandade parter. Utom för just Barnen då!

Dag ut och dag in far en massa Barn i Sverige väldigt illa, trots att de är omhändertagna. Och flera av våra familjehem och institutioner är som rövarskepp som seglar under falsk flagg och bara är intresserade av förtjänsterna - det vill säga pengarna.

Är det inte riktigt hög tid nu för oss alla att ta ett gemensamt ansvar för att våra Barn har det bra?

Ja, alla Barn är faktiskt vårt gemensamma ansvar även om vi inte är biologiska föräldrar till allesammans.

När ska vi inse hur allting hänger ihop?

Vi skriker högt när våra Unga sparkar ihjäl varandra, slåss med knivar, våldtar och bränner ner skolor och planerar att mörda rektorer och så vidare. Men när de behöver oss, då ignorerar vi dem för att "inte ge deras dåliga uppförande någon uppmärksamhet"!

Vad är det för j-a solidaritet?

Ingen blir mördare eller våldtäktsman över en natt.

Allting har sin historia. Och den vi skriver tillsammans just nu, när det gäller de mest Utsatta i vårt samhälle, oavsett ålder, är en skamfläck som verkligen visar vilka kräk vi är när det kommer till kritan...

 

coz

27 maj 2008 14:43

Hej Klara!
Svar till dig på min blogg om "Tjille-vipp-filosofi"
Hej.

http://fader-coz.bloggagratis.se

 

klara

27 maj 2008 15:59

Aah, du har läst min Tjinge-ling, då kommer jag över och på en liten läsning!

 

Tomas

27 maj 2008 16:35

Väl skrivet Klara! Situationen är mycket sorglig. Jag är överens med dig i tanken om att vi behöver en gemensam kraftansträngning. Frågan är hur hur vi ska gå tillväga för att nå bästa resultat. Som det är nu försvinner eldsjälarna i det politiska pladdret. Jag är rädd för att den svenska ryggraden urholkas alltmer. Har själv jobbat på behandlingshem i 16 år och slutade på grund av nedskärningar och vinststyrt intresse. Enligt min uppfattning ska ingen profitera på det sociala skyddsnätet. Vad har du för lösning? Intressant att höra HUR du tänker.

 

klara

27 maj 2008 17:20

Tack för din kommentar Tomas.

Jag tänker att vi behöver en helt ny typ av organisation som bygger på att de bästa krafterna samverkar för allas bästa. Det saknas en helhetssyn i det sociala arbetet idag och jag tror att just det perspektivet är ett bra utgångsläge för ett samtal.

Jag brukar försöka undvika att kasta skit på Socialtjänsten, även om det är svårt när de gör sig skyldiga till övertramp som det tar många år att komma över.
Jag tycker också att det är alldeles orimligt att de inte har en ordentlig handlingsplan som de kan hålla sig i när de trampar så otroligt snett. De flesta organisationer värda sitt namn idag har alldeles utmärkta planer för hur de ska agera när det dyker upp problem.

Håller med dig om det du skriver angående vinstintresse när det gäller omsorgen om våra Utsatta. Jag har sett skräckexempel på hur mycket olämpliga Människor samlat en förmögenhet genom att driva företag som tar emot LVU-placerade Ungar. Och Länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet behöver också nya tydligare riktlinjer.
Som sagt, det finns mycket att göra och framförallt behövs det riktigt bra Människor som är kreativa och kan stötta varandra och samarbeta.

 

Dragariel

27 maj 2008 21:08

Åh, jag önskar, jag önskar att våra idiotiska politiker nån gång kunde ge människor verktygen att göra verklighet av alla sockersöta ord de svänger sig med. Etiken existerar inte annat än i deras mun, och på deras papper...
Allt annat är pengar. Pengar. Pengar. Pengar. Pengar.

 

klara

28 maj 2008 12:58

Visst, så är det, och det är ingen bra framtidsutsikt. Vi får ju alla skörda det vi sår, när det kommer till den taskiga investering vi genomför just nu beträffande alla Utsatta, är det ingen rolig värld vi går till mötes. Positivt sett börjar (mycket tack vare myndigheters underlåtenhet att agera) fler och fler gå tillsammans för att arbeta förebyggande med gemensamma krafter. Det är bra, där växer det mycket kraft...

 

Stoffe

2 juni 2008 23:42

Väl skrivet!

Jag har fallit offer för Sveriges system när det gäller ”behandling” av ungdomar i mitt fall. Det enda jag kan säga är att hela den branschen är kriminell mer eller mindre och att det är kriminella aktörer som styr hela apparaten med vissa undantag.

Men visst finns det även moral och etik inom dessa ”skumma” kretsar. Har tre aktörer att jämföra med och de två första var helt ok, väl fungerande helt enkelt.

Nu i ett år har jag varit underkastad ett visst företag och deras familjehem likt en polsk svart-arbetare som lever på svältgränsen.

(Trots att staten betalar ca 30 000 sek i månaden för mig och jag själv betalar 2400 kr i månaden).

Snart är detta helvete över men det är skamligt att det ens fått förekomma!

Socialmyndigheterna runt om i hela Sverige ignorerar detta problem och vill inte dra till sig uppmärksamhet / erkänna sina fel-placeringar, (indirekt) låter de dessa verksamheter fortgå som är under all kritik trots flertalet varningstecken.

Det enda positiva är länsstyrelsen som till och från gör något nedslag.

Nej. Hata hela socialtjänsten Sverige.

/Mvh

Offtopic: Finns det behov av ett community/sajt för utsatta klientel där man informerar om dess rättigheter och kan jämföra och lista olkika "hem"?

http://sajten.net

 

klara

4 juni 2008 16:17

Tack för din kommentar Stoffe!
Jag blir lika bedrövad varje gång jag möter en levande Människa som blivit drabbad av detta, som du skriver, helvete; det är verkligen oacceptabelt.

Din idé med en sajt/forum för utsatta behövs absolut. Ironiskt nog är det de Eldsjälar som klarat sig levande igenom de tuffaste erfarenheterna som blir bäst på att hjälpa andra...
Försökte komma in på din länk men lyckades inte, men du kanske återkommer.
Massa kärlek till dig!

 

Timothy Carlsson

5 juni 2008 19:31

Hej Klara.

Måste först säga att det du skrivit är underbart välskrivet. Det känns skönt att se att det finns människor runt om i landet som stödjer det man gör.

Till Stoffe vill jag bara säga att vi håller på att starta upp en sådan sida och vi behöver all hjälp vi kan få.

För att klargöra vem jag är så är det jag en av de två politiker som håller "Anton" "gömnd". Om ni vill komma i kontakt med mig så kan ni nå mig på min epost som är timothy.carlsson@horbypartiet.se. Det är den som gäller tills vidare sedan kommer den att bytas ut till timothy.carlsson@myndighet.eu

Jag vill också säga att vi behöver alla de eldsjälar som brinner för våra barn och deras rättigheter att inte tveka att höra av sig och fråga om de kan hjälpa till. För hjälp i detta behöver vi.

Tack till er alla som visat och visar ert stöd för "Anton" och alla andra barn och ungdommar som behandlas illa av myndigheterna i Sverige.

MVH
Timothy Carlsson

http://www.myndighet.eu

 

klara

6 juni 2008 08:19

Kära Timothy, TACK för din kommentar och för ditt inlägg här på besök. Jag blev otroligt glad! Står just i dörren på väg ut för att resa bort några dagar kommer strax att skriva ett mail till dig.
Massa Kärlek!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu gäller det att damma av sig vintermörkret och ta ett steg ut; ut i Ljuset, närma sig Solen. Och en dag i taget (det viktigaste först, som vanligt) kommer vi att närma oss det vi längtar efter och vill; det kanske inte kommer på en gång, som e...

    Idag läste jag en artikel från The Telegraph på Shoebat.com. Obama säger att han vill hindra de allierade ifrån att slåss mot ISIS. Men de allierade svarar: “We Will Fight ISIS Alone Without Obama’s Support” ... Och Obama s...

  Your work is going to fill a large part of your life, and the only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the only way to do great work is to truly love what you do. - Steve Jobs...

NU är den här!

  Nu var länge sen jag skrev här i bloggen igen.  Idag kände jag ett litet behov av att dela med mig. Det händer ju så mycket hela tiden! Och visst går tiden fort, om den nu finns? Det känns som om tiden krympt till 15-16 timmar per dygn! ...