Vaknade i morse med en befriande känsla över att EN deadline är avverkad. Skickade iväg en bunt igår och känner glädje över att ett arbete är klart. Idag kan jag dessutom ta med mig papper och pennor och sitta ute och skriva. Vilken underbar de luxe tillvaro att kunna öppna dörren och gå rakt ut i solen.

Det finns flera olika sorters Fåglar här mitt i stan där jag bor. Ibland känns det som om de har något viktigt att säga när de kvittrar och sjunger. En stor Koltrast brukar hoppa fram och tillbaka när jag sitter på gården bland blommor och träd. Ibland kommer den nära och framför olika nummer, alldeles underbara flätade slingor i olika tonarter.

Bravo Kalle! säger jag och applåderar. Efter föreställningen sitter den svarta Fågeln med den brandgula näbben alldeles tyst och stilla med huvudet lite på sned och betraktar mig. Vad är det som rör sig bakom de blanka fjädrarna? Är det bara mask eller har fåglar också kontakt med de högre dimensionerna, om de vill? Eller befinner de sig alltid någon annanstans? Det kanske bara ser ut som om de är här! Och i så fall: Varför syns de? Eller gör de inte det? Tillhör Fåglar de vanligaste synvillorna hos Homo Sapiens?

Jag är ju barnsligt förtjust i funderingar som river gränserna mellan den här världen och de andra evigheterna som viskar bortom Vintergatan. Förmodligen kommer Kalle från Pleijaderna. Och en del människor också. Jag brukar föreställa mig att Kalle Koltrast och jag är gamla Vänner från en Kosmisk urtid långt bortom Ica, ambulanser och asfalt.

På något förunderligt vis är det alltid mer spännande att hålla den Dörren öppen istället för att låta den vara stängd...

Nu sitter Kalle på takåsen här uppe utanför köksfönstret och ler.
Ta med dej dom där goda fröna! telepatiserar han...

I Solögas bok Djurens Språk står det så här om Koltrasten (Turdus merula):
"Du kommer att upptäcka nya sidor av dig själv. Min gåva till dig är förändring och förnyelse".

Vilken strålande torsdag mitt i Livet!

"Det viktiga är hur du beskriver dig själv, att du håller din inre

bild intakt och inte smutsar ned den" - Bruno K Öjer

Man kan göra sig en liten Morotsflöjt

om man inte har nåt annat för sig...

Eller fixa till en cigarrlåda och dra

en truddelutt! 

"Människor är som du. Visst är det läskigt?" - Marcus Birro

Rädda Barnens vision är en värld där

alla Barns rättigheter är tillgodosedda.
En värld där varje Barn uppskattas och respekteras.

En värld där alla Barn har inflytande.

En värld där alla Barn kan tro på framtiden...

Enligt Rädda Barnens rapport (PDF)

"Barnets bästa kräver resurser"

berättar socialsekreterare om hur deras

verklighet ser ut när den ekonomiska

situationen avgör om Barn får den vård

de behöver. Det som gäller är att välja den

minst dåliga insatsen för ett Utsatt Barn,

istället för den bästa. Det är en oerhört stor

skillnad mellan det bästa och det minst

dåliga. För många Barn innebär lågbudget-

lösningar att de helt tappar den redan

tilltufsade tilliten och fortsätter att vara

offer för rådande omständigheter.

Skillnaderna är totalt oacceptabelt stora

mellan olika kommunerna när det gäller

prioriteringar, resurser och kunskap.

Och det förebyggande arbetet och de tidiga

insatserna hamnar längst ner på listan när

kommunerna ska spara, berättar

socialsekreterarna i rapporten.

Spara på vadå...

Nu måste vi anmäla Svenska Staten till

Europadomstolen IGEN för att de inte följer

FN:s konvention om Barnets rättigheter.

Som om vi inte har annat att göra...

Barnens bästa ska inte vara en lokal

resursfråga! Staten ska säkerställa Barnens

bästa genom lagstiftning!

Det ska finnas obegränsade medel för

förebyggande åtgärder för Utsatta Barn -

alla vet ju att det är oändligt mycket dyrare

att försöka reparera skadorna i efterhand...

Hur länge ska vi behöva älta om det här...

2005 LOVADE regeringen att INGA FLER BARN

ska vräkas från sina bostäder.

Men redan första kvartalet 2008 förlorade

flera hundra Barn sina hem, bara i Stockholm...

Vad är det för fel på våra beslutsfattare...

Reporterlegenden Günter Wallraff, 61 skaffade sig svart peruk, tunn mustasch och en falsk, fjorton år yngre, identitet och sökte jobb på bagerifabriken i Hunsrück i västra Tyskland - en underleverantör till Lidl...

Han fick jobb i bageriet och genom ännu en "wallraffning" speglar han nu återigen orättvisor ur offrens perspektiv.

Reportaget är en ilsken och detaljrik anklagelseskrift mot bageriet där Walraff berättar om den ohyggliga arbetsmiljön, om brännskadorna, om de usla lönerna, om förnedringen och rädslan - och om tredje världens arbetsförhållanden har nått Europa.

Texten är publicerad i den tyska tidskriften Die Zeit men finns säkert på andra ställen också...

Tänk att vi inte har kommit längre!

"Om vi inte har svaren får vi leva frågorna...." - Okänd