Three monks decided to practice meditation together. They sat by the side of a lake and closed their eyes in concentration. Then suddenly, the first one stood up and said:
- I forgot my mat.
He steeped miraculously onto the water in front of him and walked across the lake to their hut on the other side. When he returned, the second monk stood up and said:
- I forgot to put my other underwear to dry.
He too walked calmly across the water and returned the same way. The third monk watched the first two carefully in what he decided must be the test of his own abilities.
- Is your learning so superior to mine? I too can match any feat you two can perform, he declared loudly and rushed to the water’s edge to walk across it. He promptly fell into the deep water. Undeterred, the monk climbed out of the water and tried again, only to sink into the water. Yet again he climbed out and yet again he tried, each time sinking into the water. This went on for some time as the other two monks watched. After a while, the second monk turned to the first and said:
- Do you think we should tell him where the stones are?

En del buddister kallar vårt sinne och våra tankar
för Den Tjattrande Apan.

Kanske därför jag är så förtjust i nötter, för att
få tyst på Apan - min kan nämligen inte skala/äta
och tjattra samtiidigt...

I Tibet hyllar
munkarna
Nuet
genom att göra
en Mandala
av sandkorn i alla
regnbågens färger.

När de är klara,
sprids sanden
enligt traditionen
för vinden
som en metafor
för Livets
förgänglighet
och som en hyllning
till Ögonblicket.

Undrar om det finns nån kvällskurs på Folkuniversitet eller på ABF?

En Zenbuddistisk Mästare fick ofta frågan:
-Vad är Zen?
Han brukade svara genom att berätta en historia:
Sonen till en tjuv märkte att hans Far började bli gammal och bad sin Far
att lära ut yrket så att han kunde fortsätta försörja familjen.
En natt bröt sig Far och Son in i ett hus tillsammans. Fadern öppnade en
stor kista och och bad sin Son kliva ner och plocka ut kläderna som låg på
botten. Så snart pojken var nere i kistan, stängde Fadern locket och låste,
sedan ställde han till ett oväsen så hela huset vaknade.
Fadern smög tyst iväg.
Sonen var arg, dödsförskräckt och hade ingen aniong om hur han skulle
ta sig ut. Men så fick han en idé och började jama som en katt. Familjen
bad sin tjänsteflicka tända ett ljus och undersöka kistan.
När hon öpnade locket hoppade pojken upp, blåste ut ljuset, knuffade sig
förbi tjänsteflickan och sprang ut ur huset.
Alla i familjen sprang efter.
Vid sidan av vägen la pojken märke till en brunn, han lyfte upp en stor sten och kastade den i brunnen och gömde sig i mörkret.
Hela familken stod samlade kring brunnen för att se om tjuven drunknat.
När pojken kom hem var han fortfarande arg och försökte berätta vad som
hänt för sin far. Men Fadern sa:
-Du behöver inte berätta några detaljer, du är här; du har visat att du lärt
dig konsten...