På kvällens nattvandring ute i medierna hittar jag Knut.

Hjärtat drar ihop sig och jag blir så otroligt förbannad!

Vad är det som ger oss rätten att tro att vi kan fånga

djur, låsa in dem, ta betalt för att andra ska titta på

dem och komma undan med det? Vi förstör hela deras

natur; hela deras liv och samlar tragedin i en dum

jävla artikel under en rubrik som föder lust att ta

fram lådan med Kalashnikovs och skjuta idioterna...

Jag vet jag vet, det är ingen lösning och dessutom

är jag pacifist men fy faaaaan så ont det gör inuti

att bara Se det här och veta att det pågår överallt!

För isbjörnen Knut och alla andra djur som vi fångar,

söver ner, låser in och utnyttjar är vi alla en Josef Fristl!

"När ingen finns i närheten skriker han rakt ut hela tiden..."

Shaun Monson som gjorde filmen "Eartlings" säger att

den största utmaningen (efter att ha gjort filmen, det

tog 5 år) var att få människor att se den...

Här är den - var beredd på mardrömsscener ur den verklighet

vi skapat för djuren på den här Planeten...

Nu till något heeeelt annat!

Jag sitter fredligt på en bänk

och väntar på min Vän i solen

när två kvinnor med varsin hund

närmar sig. Den ena har en liten

svartvit blandras och den andra

en strävhårig rättså överviktig tax.

Jag sitter så bekvämt på bänken

med höger ben över det vänstra

och kopplar av på min lediga dag.

När ekipaget närmar sig och just ska

passera bänken kastar sig den gamla

strävhåriga taxen plötsligt nitti grader

åt sidan och hugger ett stadigt tag i

min vad och börjar tugga i sig tyget

till mina fina tunna turkosa haremsbyxor

från Mallorca som är ute på premiärtur

våren till ära...

Totalt oväntat!

Jag flyger upp på bänken i ren och

skär självbevarelsedrift när Tanten drar

lite tafatt i snöret och säger:

-Nemen fyyyy Sören va i allsin dar???

ALLSIN DAR JA!!! säger jag ironiskt

och drar upp tyget och stirrar på de

två argsinta illröda huggränderna på

vaden från Sörens framtänder.

- Så där har han allllldrig gjort föruuuut!

Jag begriper inte käääära nån!

Tanten försöker nu komma ner på huk

för att inspektera i första hand TYGET!

och i andra hand Sörens huggränder.

Hon vänder och vrider på hålen och

skakar på huvudet och liksom övertygar

sig själv i varje fall mer än mig...

- Oj oj oj men hörru det här ska väl

gå att laga tror du inte det jag känner

en skräddare här uppe på Torsgatan

som inte är så dyr och du kan väl gå

med dit nu mesamma så kan vi...

Jag måste få stopp på henne! Jag vill

inte gå en meter med henne och Sören.

- Vet du, försöker jag men hon är

redan hos Skräddaren och försöker ta

reda på vad det här kalaset kommer

att sluta nånstans och sen övergår

hon till att ta hand om mina sår för

hon har både salubrin!!! och gasbinda

hemma och bor i själva verket inte

mer än något kvarter från Tors...

- Vet du, försöker jag igen men nu

bekymrar hon sig om stelkrampssprutan!

Och Sören står blixtstilla och tittar åt

andra hållet och viftar på svansen då

och då som för att försöka skingra

skammen.

Det var ju inte meningen!

Såklart det inte var.

Sören var väl bara lite uttråkad och tänkte

att händer det inget så får man väl hitt på nåt...

Och mina haremsbyxor fladdrade ju så

inbjudande i vinden och det är ju ganska

mycket tyg i dem också. Vem vet? Sören

kanske har nån hangup när det gäller just

turkost?

Hur som helst kom vi överens om att

Tanten skulle ersätta mig för byxorna

och innan hon och Sören äntligen gick

sa hon att jag antagligen skulle få ett

ordentligt blåmärke på vaden. I mina

öron lät det som om det inte var första

gången som Sören ...

När de gick gjorde han ett nytt utfall.

Den här gången emot den unga kvinnan

som gjorde sällskap med Tanten. Han

slängde sig mot hennes ben på precis

samma sätt som han anföll mig. Men

den här gången bet han inte så hårt.

Byxorna klarade sig och båda damerna

skrattade när de promenerade vidare

som om ingenting särskilt hade

hänt. Innan de korsade Odengatan hann

Sören göra ytterligare ett utfall mot en

äldre man men då var Tanten lite mer

alert med snöret...

När jag kom hem för en stund sen

kollade jag blåmärket och taxmärkena

och tänkte att eftersom jag inte

tror på slumpen, jag menar allting

har ju nån sorts mening, så betyder

det väl nåt!

En Vän skrattade i telefonen och

sa att Ja! Det betyder att Sören

ska få en spruta nattinatt...

Jag tänkte förstås mest på den

stackars gamla Tanten såklart -

typiskt medberoende!

I Solögas "Djurens språk" står det så

här under Tax - Dachshund (hund):

"Skapa dig en väg.

Min gåva till dig är iver och passion.

Taxen lär dig att du kan ta dig fram överallt -

så länge du tror det vara möjligt. Vid minsta

tvekan så försvinner din väg. Använd all din

iver och din passion till att skapa dig den väg

du önskar. Var totalt hängiven det du gör.

Ge inte upp!"

Just det!

Ser ni en ivrig passionerad övervintrad

fräknig bohemtyp i haremsbyxor som kastar

sig på folks ben och vägrar släppa taget så är

det bara klara... 

Bilden på Sören är från bioresurs.uu.se =)

När jag var 10 år fanns det bara 30 par i hela landet. När jag var 20 hade antalet sjunkit till 15 och det var då Peter Lindberg startade Projekt Pilgrimsfalk.

Äggen var så skadade av gifter så de var tvungna att bygga "avelsstationer" för att ta hand om falkungarna. Enda chansen för att ungarna inte skulle dö av mijlögifterna i äggen, var att låta dem kläckas i maskiner. När ungarna lärt sig flyga, sattes de ut i naturen igen. När min Morfar var liten fanns det över tusen par överallt i Sverige. Idag finns det drygt 150 par, men bara i Götaland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Tack vare Peters Projekt har fåglarna i alla fall fått en lite Ljusare framtid - även om vi fortsätter att häva ut gift... Det är så sjukt, varför lär vi oss aldrig?

I Dalarna finns det fem par...

Här kan du lyssna på Falco Peregrinus!

"Whether you believe you can

or you believe you can't,

either way you're right..."

- Henry Ford 

Fick just ett mail från en Vän som skickade den här länken.

Helt underbart! Min Heliga Birmakatt kan inte be, men varje gång jag mediterar, sitter han vid mina fötter som en lärjunge trots att det är han som är Gurun i familjen...

Bilden är från telegraph.co.uk

-Gillar du djur? frågar Hanna Hellquist, reporter på DN Söndag.

-Ja, jag jagar. Både rådjur och vildsvin. Vi har ett jaktlag i Sörmland, min pappa är med också.

Skämt har två betydelser: Iband är det ofantligt roligt. Ibland luktar det bara illa...

Shaun Monsons film Earthlings.

Shaun Monson, Regissör och Manusförfattare:
”Snälla, se filmen, hela filmen ända till slutet…”

Peter Singer, Professor:

”Om jag kunde få alla människor i hela världen att se EN film, är det Earthlings…”

Bryce Dallas Howard, Actress:

"WATCHING EARTHLINGS IS THE GREATEST GIFT I HAVE EVER RECEIVED.
I CANNOT BELIEVE HOW IGNORANT I HAVE BEEN IN THE PAST.”

Jaa, det är en... fantastiskt vacker, ohyggligt smärtsam, glasklar och ABSOLUT nödvändig film som rev Mitt Hjärta i tusen bitar...

Du kan se hela filmen här - 1 timme, 35 minuter -

VARNING: Var beredd att blunda runt tidskod 09:56

där PART ONE börjar med den första av de Fem Delarna:

Husdjur

Mat

Kläder

Underhållning

Och Vetenskaplig Forskning...

E A R T H L I N G S
earth.ling (urth ling) - An inhabitant of earth.
Webster's Unabridged Dictionary, 1989

Shaun Monson berättar om filmen på U2b

Stöd Earthlings, beställ filmen här - 20 Dollar -120 Skr 

Bilden är från Earthlings hemsida